“Det vart nago passage ett hane som bodde i nagon fritidshus ino skogen. Darbort levde sam arbetade han. Var grynin klev han opp, kladde sig hett och gick ut i skogen saso aven fortsattningsvis var mork sam sval darfor at lagra ved. Gott hemma upprepa tande han nago skottlossning i spisen och vantade talmodigt villi att varmen skulle kungora sig i stugan. Ett dag kande han att han fick tillrackligt och stallde sig framfor spisen sam sa – Okej spisen, mirake allihopa dessa ar ager jag varit omoder ino dunkel sam kyla forsavitt morgonen och samlat ved fore ni gett ja en som helst hett. Omedelbart befinner sig det din flax att ge jag nagot frams. Omedelbart satter mig jag narvarande sam vantar tills du ager gett mig lite varme fore sjalv beger undertecknad ut och samlar ved. Ni tillat fullstandigt enkelt fortroende villig ja, jag kommer framfora dej ved andock framst maste mi ringa hetta itu dig”.

Tillitens hett och omtanksamhet kommer forst postumt att du allena varit fortroendeful. FORTROSTAN befinner sig nagon palindrom sammansatt bruten TILL sam LIT, att lita till, att hava fortroende at och ocksa att bliv litad mo. Nar folk far fragan hur sa tillit betyder for dem tillat karl en aning skilda besvarande. Det som ideligen lyfts och som persone uppger sannerligen befinner sig meningen tillsammans tillit ar att tro p mot den egna formagan, att innehav kurage att slappa kontrollen, att klara av radslan att skapa fel eller att kunna ge inte me forsakran ifall att erhalla nagot retur.

Grubbel, skepsis sam radslor

Skad underben befinner si det emeda sasom star i vagen sta tilliten, som astadkommer att vi stundtals icke vagar tro p villig en alternativ nagot? Varfor ar tilliten odla skor att den ino ett relation kan skadas fran en nagra f incident? Kanske finns en tips ino hurda vara hjarnor vanligt fungerar. Enligt nutida forskning inneha ej vara hjarnor andrats sarskilt mycket dom senaste 100 000 aren. I forhistorisk tidrymd var vi fullsatt upptagna med att overleva – och dom mest primara behoven varenda att

Tillit – att besegr grubbel, skepsis och radslor

• ej bliva uppatna, det vill framfora att ej overrumplas bruten en farligt kreatur alternativt nagon vadlig belagenhet sasom kunde dessa uppgifter hota vart midja och att
• ej bliv uteslutna utav samt overgivna it var slakt.

Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att leta faror samt hot framfo ann fortjusning och vallust. Det kallas pro ‘Negativity bias’. Den analytiska delen bruten hjarnan – saken da vi behover darfor at gitta kloka slutsatser, undersoka lage, vara med o medkansla sam sa fortsattningsvis – tillats ick nog tillsamman oxygen sam naring nar hjarnan ar inom hotlage.

Daliga minnen tenderar att stoppa innestaende villig nathinnan langre annu goda minnen, och det verkar aven som att vi mo sam tillsamman foredrar att agna oss at saken da typen av minnen. Hurda ofta bocker finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att atnjuta arbeta tillsamman fantastiska persone och chefer?

Ino dag nar vi upplever ett informationsflode inte med uppehal, samt darbort var omvarld befinner sig inom evinnerlig forandring, ar det ideligen tufft att ha aprak check sam kannedom om hurda grejer sam pryl kommer att forbattra sig. Detta kan ino sin tur designa grubbel, tvekan samt fruktan hos oss.

Skilda folk oroar sig sta annorlunda grej och upplever osaker sam fruktan bruten skilda orsak. En modell som beskriver det har ar saken dar odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i neurovetenskapen mirake dom senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger gallande tre centrala principer

Fortrosta – att klara av nervspanning, betanklighet sam radslor

• Hjarnan hanterar manga sociala risk samt beloningar med likadan intensitet som fysiska hot sam beloningar. 2